-



Känns som att jag sovit bort hela den här dagen. Jag har inte ens vetat om det vart fint väder eller ej. Men i morgon får jag inte sova länge för då ska jag åka till HTJcentrum o va med på nåt möte om i sommar. ( Eftersom jag ska börja i Sandviken ) Ska bli skönt att slippa åka så långt, nu kommer jag kunna gå till jobbet på 5 minuter. I alla fall så åkte jag hem till Kikkis mor runt 5 tiden för kikki höll på med Husvagenen å vi skulle äta lite o kolla runt på rusta / Dollar efter färg. Vart inte nånting av vad vi tänkt inhandla i stället kom jag ut med

Dollar

- 3 Par sol
- 2 necessärer
- Hårband

Rusta

- Grisöron (Till Minnie)
- Skit cool väst till min lilla gobit, rockstaar
- Massa smink från bla Lumene ( Allt mineral ) Passa på !
- Andra behövliga saker som B - rondeller, allt som går åt typ

Va var det jag skulle ha egentligen ? Ingenting av det där uppe ialla fall ! Och sällan jag då. Inte så förvånad precis. . Vi köpte med oss mat från Mc donalds ialla fall, fy på mig själv. Jag som sagt att jag aldrig mer ska äta där. Men dum är man ju . Den här natten å nästa natt sen är det fredag o då beger vi oss mot BUUUUGRUUUN! Sova i tält å greja, de är jag o Sandra bra på å lilla floddis. Men så är det sörreni. Nu ska jag försöka leta på en skaplig film å kika på så natten går lite fortare.

SKÖT OM ER Pusselipuss ♥




Jag har ett stort hjärta men det frostar ibland tänker på minnen och vill offra min hand
för att allt ska va sant kommer det bräcka nån för inne i min själ är statusen läktarvåld
blev blind av kärleken och dela mitt rus men du spotta i din näve tog ett levande ljus
ifrån mig, borra genom vinkorken glömde alla minnen grävde upp milstolpen
å kasta den på vägen bara sket i det jag sa du strippa mig på allt jag får ingenting tillbaks
å ringen som jag bar en symbol för vad hur du såra mig gång på gång hoppas du mår bra
fyfan, vill inte spela nån martyr min tomma blick jag känner mig som en staty
frågetecken, vet inte hur min dag slutar men leendet från dig borra genom titanmurar
de gav mig kraft ett blänkade pärlhalsband du gick så elegant bara svävade fram
när du tog mig i din famn kände jag mig allsmäktig tanken om ett liv utan dig gör mig kallsvettig
var i himmelriket hade nyss blivit kung men nu super jag mig full å grinar vid livetsbrunn
världen känns så liten liten som en ärta hur kan din lilla kropp bära ett så stort hjärta . . .







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback