Klockan är nu 23.45 o jag sitter upp än trots att jag har tvättid kl 7 i morgon bitti o ska jobba eftermidda, hinna städa o handla. Tänk va de krävs av en liten 21 åring alltså. Verkliga livet kallas det för. Så ens liv kommer se ut eller? Gå upp äta, jobba, äta, jobba, komma hem, diska, tvätta städa, äta, kolla tv o sova. . Plugga, få fast jobb, skaffa barn, leva o sen dö. . Där emellan då? När ska man få tid för sig själv. Jag längtar verkligen tills Matilda kommer hem från London så vi kan planera lite mer inför våran lilla resa vi ska göra. Jag menar varför inte göra nåt med sitt liv ? Tycker inte det ser speciellt lockande ut att bli en gammal grinkärrning på 60 år, jobbat med samma skitjobb jobb i 40 år sliten o inge hopp om framtiden. Eller har man någon riktigt bra framtid som 60 åring? Finns det möjligheter än? Känns lite livlöst. Inte för att jag klagar på dom, MEN jag vill inte se min framtid så. Jag vill inte se mig själv i spegeln som 80 åring o veta att jag inte gjort nånting med mitt liv, nånting jag verkligen har velat o nånting jag brinner för. Vart tappade ni orken? JAG VILL INTE KÄNNA MIG LÅST TILL NÅNTING JAG INTE TRIVS MED! Just nu vill jag bara till Asien o snoka runt med Matilda. Upptäcka nya saker, livsstilar, få känne dom hur annat folk lever, kanske börja uppskatta Sverige mer? Ja vill ha livserfarenheter. Här lär man sig inte mycket om världen, förutom det som står i tidningarna o det man ser på tv o lär sig i skolan. Jag vill ha allt live, se allt med mina egna ögon o få min egen uppfattning om våran värld. Så Matilda, nu ska du o jag bli en aning klokare tycker jag ! JAG BARA LÄNGTAR. Sen ska jag gå min hudterapeut utbildning o öppna eget, ha egen/egna hästar o bo på en liten gård nånstans nära havet/sjön. Jag vet hur jag vill ha det o så kommer jag få det :) ENVISA JAG:) Nä ni nu ska jag gå o lägga mig, man har ju trots allt ett ansvar att sköta om, nämligen sömnen jobbet o hemmet. Godnatt kära ni! ♥