var förbi Sikvik idag. Det kändes konstigt att vara där på nåt vis. Så tyst och tomt. Inte samma liv som förut och det mesta var förfallet. Jag satte mig nere på bryggan en stund. Det var samma liv på vattnet, på fåglarna, på fiskarna, men inte på gården, alldeles mörkt och dystert på något vis. Som ett nersläckt tivoli. Vart är alla hästar? vart är alla katter? Jag ropade på Boss ett tag, men ingen gråspräcklig katt syntes till. Stallet var tomt, som en gång varit fullt med liv från frustande o gnäggande hästar, till fnitter från oss hästtjejer. Lucas box stod på vid gavle, men ingen Lucas där. Åå jag vill, jag vill tillbaka! och en dag ska jag va tillbaka på min älskade hästgård. Älska Stallstenvik! ♥